Till sidans innehåll

Publiceringsdatum: 2018-03-06

”Varför behöver man inte ha körkort för att bli polis?”

Då och då cirkulerar en del missuppfattningar, men även rena felaktigheter, i diskussionerna om antagningen till polisutbildningen. Med några vanliga frågor och svar reder vi ut vad som gäller!

Fråga: Varför har Rekryteringsmyndigheten sänkt kraven för att bli antagen till polisutbildningen?

Svar: Rekryteringsmyndigheten har inte och kan inte heller förändra kraven för att bli antagen till polisutbildningen. Det är Polismyndigheten som bestämmer vilka krav som ska gälla och om kraven ska anpassas. Rekryteringsmyndigheten tar emot ansökningar och testar alla som söker till polisutbildningen. Det gör vi på uppdrag av och i nära samarbete med Polismyndigheten.

Polisen bestämmer vilka krav som ska gälla för att bli antagen till polisutbildningen och vi på Rekryteringsmyndigheten säkerställer med tester, undersökningar, bedömningar och intervjuer att de som söker uppfyller de kraven.

Senast det gjordes en justering av ett krav var 2016. Då bestämde polisen att godkänt på det så kallade begåvningstestet skulle ändras från en fyra till en trea på en niogradig skala. Detta ligger inom spannet för normalbegåvning.

Fråga: Varför lyckas inte Rekryteringsmyndigheten fylla platserna på polisutbildningen?

Svar: Att fylla platserna på polisutbildningen är inte enbart en uppgift för Rekryteringsmyndigheten. Det är en uppgift som Polismyndigheten och Rekryteringsmyndigheten ska lösa tillsammans. De båda myndigheterna har olika roller och uppgifter vid rekryteringen: polisen bestämmer bland annat vilka krav som ska gälla och vilka personer som ska antas till utbildningen. Polisen arbetar också med att skapa intresse för polisutbildningen och polisyrket. Rekryteringsmyndighetens uppgift är att hantera ansökningarna och att pröva de personer som söker för att vara säker på att de som sedan antas till utbildningen uppfyller kraven.

De senaste antagningsomgångarna har vi tagit emot många anökningar till polisutbildningen, faktiskt fler än någonsin! Till polisutbildningen som startar hösten 2018 sökte 9 594 personer. Trots att många är intresserade är det många som väljer att inte fullfölja antagningsprocessen eller som inte klarar kraven.

Kraven för att bli antagen till polisutbildningen är satta utifrån vad som krävs för att klara utbildningen och utifrån vad som väntar de blivande poliserna. Det är inte alla som kan bli polis.

Vid prövningen testar vi så att den som söker till polisutbildningen uppfyller kraven, men vi kontrollerar samtidigt att personen inte har några skador, sjukdomar eller andra hälsotillstånd som kan förvärras under utbildningen eller som kan innebära att man utsätter andra för risker.

Fråga: Kan man ljuga och fuska sig till en plats på polisutbildningen?

Svar: Det finns säkert sätt att kringgå våra metoder vid antagningen till polisutbildningen, men vi på Rekryteringsmyndigheten har lång erfarenhet och vår personal har stött på det mesta. Och i slutändan är det bara dig själv du lurar. Kraven är satta på en nivå som polisen bedömer är rimlig för att du ska klara polisutbildningen och för att du ska kunna arbeta som polis. Om du låter bli att berätta om skador, sjukdomar eller annat som kan påverka din förmåga riskerar du inte bara att skada dig själv, du riskerar också att utsätta andra för fara.

Fråga: Hur kan ni bedöma om en person ska kallas till prövning eller inte genom att ställa frågor om till exempel sömnsvårigheter och tvångstankar?

Svar: Ansökan till polisutbildningen består av två delar. I den första delen kontrollerar vi att du som söker är 18 år och svensk medborgare. I den andra delen ska du som söker svara på frågor på vår webbplats om bland annat din fysiska och psykiska hälsa, din livsstil och din bakgrund. Där ingår bland annat frågor om skador, sjukdomar och andra hälsotillstånd. Det finns också frågor som rör polisutbildningen och jobbet som polis, till exempel var man vill göra utbildningen om man blir antagen och var man vill göra sin aspirantutbildning och tjänstgöring om man sedan blir godkänd på utbildningen.

Ansökan del 2 innehåller både frågor som är selekterande och frågor som våra psykologer, sjuksköterskor och läkare använder som underlag vid den medicinska och psykologiska prövningen på plats hos oss.

Att en fråga är selekterande innebär att du kan bli godkänd eller inte, beroende på hur du svarar. Syftet med frågorna i den andra delen av ansökan är att identifiera de sökande som troligtvis inte har förutsättningar att bli godkända på den medicinska och psykologiska prövningen.

Fråga: Mäter ni verkligen rätt saker under prövningen? Hur kan till exempel ett begåvningstest visa om jag blir en bra polis eller inte?

Svar: Våra metoder är väl beprövade och bygger på både erfarenhet och etablerad vetenskap. De mäter de förmågor och de krav som polisen har identifierat som viktiga för att en person ska kunna klara och också tillgodogöra sig utbildningen. Målet är att den som blir antagen till polisutbildningen också så småningom ska kunna arbeta som polis.

Begåvningstestet som vi på Rekryteringsmyndigheten använder vid antagningen till polisutbildningen heter Uniq. Inom arbetslivet anses kognitiva test, som till exempel Uniq, generellt vara den enskilt mest valida, reliabla och resurseffektiva urvalsmetoden för att förutsäga framtida utbildnings- och arbetsprestation. Testet mäter bland annat en persons kognitiva förmåga att tillgodogöra sig de teoretiska delarna i polisutbildningen. Psykologen använder också resultatet vid sin intervju.

Fråga: Varför har ni tagit bort alla fystester, till exempel löpningen?

Svar: Fystesterna finns kvar vid prövningen. De fysiska kraven för att bli antagen till polisutbildningen är samma som tidigare, men testerna har anpassats och förändrats över åren. Idag mäter vi maximal muskelstyrka samt kondition vid prövningen hos oss på Rekryteringsmyndigheten.

Testet som mäter muskelstyrkan görs i en maskin (Isokai) och börjar med ett marklyft för att sen i stående position direkt övergå i ett drag till hakan. Testet inkluderar de största muskelgrupperna i kroppen, som ben, höft, rygg, mage, bröst, axlar och armar.

Konditionen mäter vi i ett fysiskt arbetsprov som du genomför på en testcykel (ergometercykel). Belastningen ökar gradvis tills du har uppnått ett godkänt värde.

Fråga: Jag har hört att man inte behöver ha körkort för att bli polis, stämmer det?

Svar: Nej, det stämmer inte. För att bli antagen till polisutbildningen måste du ha ett giltigt B-körkort (inte automat). Du behöver inte ha körkort för att ansöka till polisutbildningen, men blir du godkänd vid antagningen måste du se till att ha skaffat körkort till utbildningen startar. Har du inget körkort får du inte påbörja utbildningen.

Läs mer: Antagningskrav till polisutbildningen (polisen.se/blipolis)

Läs mer: Kraven för att bli polis har inte sänkts. Polisens svar på felaktiga påståenden. (polisen.se)

Sidansvarig: Kommunikationsfunktionen
Granskad: 2018-03-06

Skriv ut