Till sidans innehåll

Pliktens historia

Pliktens historia börjar redan på medeltiden.

- 1900

Enligt de medeltida landskapslagarna är ”alla bönder och bofasta män” skyldiga att gripa till vapen för att värja sitt land. 

1619 börjar Sverige skriva ut folk till armén och flottan. Mot slutet av 1600-talet ersätts systemet med indelta knektar. Några år efter franska revolutionen införs värnpliktssystem i Frankrike. Systemet sprids över Europa. 

1812 inrättas i Sverige den allmänna beväringsinrättningen för alla män mellan 20 och 25 år. Rätten att skaffa en annan man i sitt ställe avskaffas 1860 och ersätts av rätten till friköp i fred. 100 riksdaler kostar det att slippa 30 dagars värnplikt. Friköpsrätten avskaffas 1872. 1885 års värnpliktslag innebär att varje svensk man är värnpliktig mellan 21 och 32 år. 

1901-1945

1901 avskaffas indelningsverket och ersätts av allmän värnplikt för män mellan 21 och 40 år. Inga nya knektar tas in. Vid mönstringen görs en enkel kroppsundersökning samt notering av personliga uppgifter. Beslut om placering fattas av en särskild inskrivningsnämnd under ordförandeskap av en regementsofficer. Nämnden biträds av en läkare. Vid beredskapsinkallelsen 1939 står det klart att rullföringen har betydande brister och ändras 1940. Försvarsmakten får ett gemensamt, mer modernt, inskrivningssystem. 1942 bildas Centrala värnpliktsbyrån. Under beredskapen föds det värnpliktssociala systemet. 

1946-1968

Personalredovisningen effektiviseras med hjälp av hålkortsregister. Rätt man ska vara på rätt plats. Mönstringen sker på ett stort antal orter. 1965 prövas ett mer omfattande mönstringsförfarande med ordentliga läkarundersökningar och psykologsamtal. 1968 bildas Värnpliktsverket. I samma veva förlängs mönstringen till två dagar för att rymma nya medicinska, fysiska och psykologiska tester. Verksamheten rationaliseras kraftigt genom ökande användning av datorer. 

1969-2006

Under 1970-talet får värnpliktiga bättre sociala förmåner. Värnpliktsverkets huvudkontor flyttar från Solna till Karlstad 1976. Nya datasystem effektiviserar verksamheten. 

I början av 1990-talet begränsas tillämpningen av den allmänna värnplikten. Några år senare blir det möjligt för kvinnor att göra värnplikten på samma villkor som männen. Pliktverket ersätter Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen 1995. Det nya datasystemet Plis införs 1997. Verksamheten i Boden läggs ner 2000 och 2006 läggs också verksamheten i Östersund ner och mönstringen upphör i Karlstad. Huvudkontoret finns kvar i Karlstad och mönstringen genomförs på regionkontoren i Stockholm, Göteborg och Kristianstad. 

2007

Ett webbaserat självskattningstest kallat lämplighetsundersökning införs som ett första steg i mönstringen. Lämplighetsundersökningen består av ett 60-tal frågor om bland annat hälsa, fysisk prestationsförmåga, intressen och skolgång. Resultatet av lämplighetsundersökningen avgör om man blir kallad till mönstring. Lämplighetsundersökningen är obligatorisk för alla 17-åriga svenska män, för kvinnor är det frivilligt. 

2010

Den 1 juli 2010 ersätts värnplikten i fredstid av en frivillig militär utbildning. Mönstringen upphör och Pliktverket testar istället frivilliga till Försvarsmaktens militära grundutbildning (GMU). Alla 18-åriga svenska medborgare, både kvinnor och män, är nu skyldiga att lämna uppgifter om sina personliga förhållanden i ett webbaserat frågeformulär. Uppgifterna samlas in av beredskapsskäl för att kunna användas om värnplikten återinförs. 

2011

Pliktverket byter namn till Rekryteringsmyndigheten.

2014

Regeringen beslutar att Försvarsmakten får kalla till repetitionsutbildning igen.

2017

Regeringen återinför skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt. Det innebär att vi nu ska tillämpa alla delar av lagen om totalförsvarsplikt igen. Eftersom lagen nu är könsneutral gäller skyldigheten lika för både kvinnor och män. Den första årskullen som omfattas av förändringen är ungdomar födda 1999.

Sidansvarig: Informationsfunktionen
Granskad: 2017-03-03

Var den här informationen till hjälp?
Skriv ut